2016-02-08
Jag har 99 problem men att avlida med kreditkortsskulder är inte ett av dem
Fick samtal från Re:member card, ett av de företag som gett mig kreditkort. Svarade på alla frågor jag fick: Har jag tid en stund? Är jag arbetslös eller arbetar jag? Är jag på väg att bli sjukskriven? Är jag på väg att bli arbetslös?
Hen som ringde sa att jag ”ännu inte aktiverat betalskyddet”.
Om jag blir långtidssjukskriven betalar betalskyddsförsäkringen 5% av skulden per månad. Idag behöver jag bara betala 3% av skulden per månad. Min skuld till just det här kreditkortet skulle alltså minska mer per månad om jag blev långtidssjukskriven. Om jag avlider betalas hela skulden av. Ganska fördelaktigt med andra ord.
Tycker jag att det är värt 6 kr per tusenlapp jag har i skuld att försäkra mig mot inkomstbortfall? Jag dröjde lite med svaret eftersom jag funderade på vad alternativet skulle bli om jag avled. Skulle efterlevande släkt behöva betala?
Jag tycker det är fascinerande hur säljare hittar formuleringar som får det som de säljer att låta så billigt som möjligt. 6 kr per tusenlapp låter inte så farligt. Jag försökte huvudräkna medan hon pratade. Eftersom jag hade headset räknade jag ut det på mobilen medan hon förklarade villkoren. För mig skulle det bli 114 kr per månad, 1368 kr per år. Plötsligt låter det dyrare fast det inte är det.
Det här är anledningen till varför vi ibland ser priser utslagna på ett helt år. 5 kr om dagen för en tidningsprenumeration av en morgontidning exempelvis.
Vad säljaren som ringde mig också gjorde var det klassiska bakmaskinstricket som är känt i forskning kring marknadsföring: tillverkaren Williams-Sonoma sålde en bakmaskin för 275 dollar som inte gick särskilt bra på marknaden. När de började sälja en bakmaskin för 429 dollar som de placerade bredvid den billigare på sina hyllor och i sina kataloger dubblerade de plötsligt försäljningen på den billigare. Vi människor gillar att fynda. Det går inte att göra ett fynd om det inte finns något som är dyrare. På Harvard Laws blogg kallar de detta för ”the contrast effect” och rekommenderar att den här strategin används även i förhandlingar, börja med en hög summa och kompromissa dig sen neråt hellre än att börja på vad du tror är realistiskt.
Närbesläktat med det här är anledningen till att så många produkter får en prislapp som slutar på en 9:a, precis som i exemplet ovan som av en händelse. Om du inte redan har tusen exempel i huvudet (som jag och andra flitiga nätshoppare har) kan det vara värt att gå in på valfri nätbutik. Jag lovar att ingen nätbutiks förstasida saknar en vara där priset inte innehåller en 9:a. (Detta trots du-reformen i slutet av 60-talet. SKOJA!)
Det kallas ibland för ”charm pricing” eller helt enkelt ”psychological pricing” och går ut på att vi upplever priser på olika sätt beroende på hur de presenteras. 1997 gjorde Marketing Bulletin studien ”The Widespread Use of Odd Pricing in the Retail Sector” som visade att 60,7% föredrar ett pris som slutar på en 9:a. På andra plats, med 28,6%, kommer siffran 5. Ingen annan slutsiffra kommer ens över 8%. En teori kring det är att vi läser från vänster och/eller avrundar fel i tanken. Vi upplever att en vara för 179 kr är närmre 170 kr än vad den är 180 kr.
Long story short: det bidde inget betalskydd.