2016-02-24
Autografjägaren
För första gången har jag pengar kvar på kontot när lönen kommer. Fick utbetalning från två frilansjobb igår och hade redan kring 600 kr kvar.
Det går oväntat bra. Samtidigt känns det ingenting. Det kommer ta så lång tid att bli skuldfri. Att ha pengar kvar betyder bara att jag kan lägga dem på amortering istället för på ränta på ett nytt smslån som ska täcka upp för ett som förfaller. Jag upplever ingen skillnad i mitt liv förutom att det är sämre rent materiellt. Visst är det marginellt mindre stressande att behöva lägga upp saker jag håller kär på försäljningssajter än att behöva flytta runt lån för att täcka upp lån men jag hade hoppats det skulle vara roligare.
Lisa Förare Winbladh skriver i Expressen:
”Inga vill utsätta sig för den skitstorm av personliga påhopp som blåser upp runt dem som har modet att säga att de inte får ihop sin tillvaro ekonomiskt. Få fattiga törs blogga om sin vardag under eget namn.”
Jag gillade också hur hon skriver om alla grundförutsättningar som människor med pengar har.
Här är några saker jag lärt mig under perioder av fattigdom: kavla deg med gammal vinflaska, planka på bussar och spårvagn, skala morötter med osthyvel, smita in på företags seminarium och äta av buffén, ta socker-, salt- och pepparpåsar från snabbmatsrestauranger, mixa bönor med gaffel, begära anstånd på telefonräkning, att havregrynsgröt inte bara är frukost, att det trots bacillskräck går att bli sugen på mat folk lämnat kvar på uteservereringstallrikar, att Radison i Göteborg har gratistoaletter längst till vänster från ingången sett men att det kostar pengar på både biblioteket och centralen, att receptionspersonal ibland följer efter en ibland när en varit där och ropar efter en att dessa toaletter inte är offentliga, att serviceminded trevlighet går att sakna så mycket att en går och provar kläder och lägger undan plagg i butiker trots att en aldrig kommer ha råd att köpa dem, att vissa plagg går att tvätta i vanlig maskin trots att det står ”endast kemtvätt”, att det går att handvispa grädde men att det tar rätt lång tid innan något händer, att det oftast går snabbast att få smslån utbetalat till Handelsbanken än någon annan bank, att ingen någonsin erbjuder sig att hjälpa en ekonomiskt och att det är otroligt svårt att be om hjälp.
Ikväll ska jag gå på prisutdelningen av debutantpriset. Bokförsäljning+författare på plats är ett riskområde för mig. Jag måste alltid köpa böcker i såna lägen. Måste. Det är lite skämmigt att stå och känna sig som 11årig autografjägare men otroligt jobbigt att missa boksamlarchans.
Försökte sälja William Egglestones signerade ”Guide” men är inte förstaupplaga så antikvariatet tackade nej. Inte ens ett skambud. Jag stod först i den långa signeringskön. Undrar hur det kommer kännas att stå och titta på en så kö utifrån ikväll.