Farliga drömmar

Mitt vanliga modus operandi idag på lunchrasten gå in på amerikanska ebay, söka på någon berömdhet, lista efter högsta pris, scrolla neråt, sida för sida, hitta ”min prisnivå”. Som egentligen inte alls är min prisnivå. Men där jag brukar handla.

  • PSA/DNA-certifierade signerade fotografier av Lana del Rey.
  • Originalutgåvor av Breakfast at Tiffany’s inplastade i Brodartpapper.
  • Dolce & Gabbanas Vincent Gallo-tshirt.
  • De böcker jag saknar i min Vincent Gallo-samling.
  • Soundtracket till ”Lost in translation” på vit vinyl.
  • Patricia Highsmith-boxen med alla böckerna om Tom Ripley där efternamnet breder ut sig över ryggarna i versaler.
  • Saxar i mässing.
  • Linjaler i mässing.
  • Fold back-clips i guld.

Ibland köper jag saker jag redan har. För att ha en extra kanske. Jag vet inte riktigt. Kanske hittar jag något i bättre skick än vad jag redan har. En att ha inplastad undangömd i perfekt skick och en framme.

En gång tänkte jag buda på en keps som ägts av Truman Capote.

En gång vann jag en auktion på en signerad Joan Didion-bok: ”A book of common prayer” med guldsnitt. I boken låg ett visitkort som bokmärke. Visitkortet var från någon som jobbat på en firma som jobbade med Lehman Brothers. Jag försökte googla namnet men hittade inget. Tog han livet av sig när kraschen kom? Dog han 2001 när planen flög in i skyskraporna? Gillade han bara inte boken? Var den tidigare bokägaren och mannen på visitkortet ens samma person? Var boken en present från mannen på visitkortet?

Kommentera

Your email address will not be published / Required fields are marked *